Anders Beer Wilse (1865-1949)

Anders Beer Wilse. 
Länk till originalfotografi: https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digifoto_NF_WB_45810_B 

Anders Beer Wilse var en av Norges viktigaste fotografer under första hälften av 1900-talet. Han föddes 1865 i Flekkefjord och växte upp i Kragerø. Efter teknisk utbildning emigrerade han 1884 till USA, där han först arbetade med järnvägsbyggen och senare började ägna sig allt mer åt fotografi. År 1886 köpte han sin första kamera. Under sina sexton år i USA fick han bland annat erfarenhet av natur- och expeditionsfotografi.

När Wilse återvände till Norge år 1900 blev fotograferandet snart hans livsverk. Han nöjde sig inte med ett fotografiskt arbete i ateljén utan ville ut i landskapet och möta landet direkt. Han kallade sig själv en friluftsfotograf och reste omkring på egen hand, samtidigt som han tog olika uppdrag som kunde finansiera resorna. Han fotograferade bland annat för turistnäringen och arbetade även som korrespondent.

Det var ett mödosamt sätt att arbeta. Hans kamera och stativ kunde väga omkring tio kilo och skulle bäras med på resorna. Wilse färdades med tåg och båt, men också till fots, på skidor och på cykel. Ett fotografi från 1902 visar honom exempelvis cyklande över Filefjell på väg mot Lærdal, med sin fotografiska utrustning med sig. Han kunde ge sig långt ut i fjäll och bygder för att hitta platser och motiv som han ville dokumentera.

Wilse fotograferade nästan allt som berättade något om Norge. Landskap och natur blev en central del av hans arbete: fjordar, fjäll, vattenfall, kustlandskap, skogar och vintermotiv. Men lika viktigt var människorna och det samhälle de levde i. Han fotograferade bönder och fiskare, kvinnor och barn, arbete och vardagsliv, städer och byar, industrier, hamnar, järnvägar och fartyg. Han dokumenterade bland annat lofotfisket, sildefisket, byggandet av Bergensbanen och olika former av industriellt arbete.

Han hade också ett särskilt intresse för förändring. Det gamla Norge mötte det nya: häst och vagn sida vid sida med järnväg och ångfartyg, traditionellt jordbruk bredvid nya industrier och vattenkraftverk. På samma sätt fotograferade han det växande friluftslivet och den nya turismen. Skidåkare, turistskepp, fjällvandrare och resenärer blev en del av hans bildvärld.

Det är därför svårt att se Wilse enbart som landskapsfotograf. Han tycks ha drivits av en stark nyfikenhet på själva landet. Dess natur, människor och förändring. Han kunde vänta länge på rätt ljus över ett landskap, men kunde lika gärna söka upp människor mitt i deras arbete eller vardag. Han ville inte bara visa hur Norge såg ut utan också hur Norge levde. Efter landskapsfotografiet var porträttet hans viktigaste område. Han fotograferade både vanliga människor och många av sin tids mest kända norrmän, däribland Fridtjof Nansen, Knut Hamsun och Edvard Munch. Han fotograferade också kungafamiljen under många år.

Wilse hade dessutom en stark känsla för fotografiets möjligheter som berättande medium. Han använde sina bilder i böcker, tidningar, vykort och föredrag och reste runt med handkolorerade ljusbilder för att visa det norska landskapet för en större publik. På så sätt blev han inte bara en dokumentär fotograf utan också en viktig förmedlare av bilden av Norge. 

Hans fotografiska arv är enormt. Wilsearkivet innehåller omkring 200 000 motiv och räknas som en av de viktigaste visuella källorna till Norge under första hälften av 1900 talet. Bilderna gör det möjligt att se hur landskapet, städerna, arbetslivet, människorna och vardagen faktiskt såg ut under en period då Norge förändrades mycket snabbt.

Fotografierna nedan är tagna av Anders Beer Wilse. De flesta är ursprungligen svartvita och är hämtade från Nasjonalbibliotekets digitala bildsamling i Norge.

Det som är särskilt imponerande är den höga kvaliteten på många av de inskannade bilderna. Nasjonalbiblioteket har lagt ned ett omfattande arbete på att bevara och digitalisera sina fotografiska samlingar vilket gör att många av Wilses gamla negativ och fotografier i dag går att studera med en detaljrikedom som nästan kan vara svår att föreställa sig med tanke på bildernas ålder.

Jag har bearbetat bilderna i Adobe photoshop och färglagt dem med hjälp av photoshop och AI. Målet har varit att försiktigt återge fotografierna i färg utan att förändra själva bilden eller lägga till detaljer som inte finns i originalet. Färgerna är dock mina egna bedömningar och kan naturligtvis vara felaktiga. Det går inte alltid att veta exakt vilka färger som fanns i kläder, byggnader, fordon eller landskap när bilden togs. 

De fotografier som visas här är märkta som Public Domain hos Nasjonalbiblioteket och kan därför användas och bearbetas enligt den angivna public-domain-statusen.

Originalen finns att hitta i Nasjonalbibliotekets bildsamling:
Nasjonalbiblioteket – sök bland bilder